PROVAR TOPPERS

Tänk att det ska vara så jobbigt att få håret tillbaka. 

Men vad tuff du är som vågat klippa av dig håret. 

Du är ju jättesnygg i kort hår.

Vilken fräck frisyr.

Helt inne med riktigt kort hår och färgat i olika färger.

Jag har fått höra så många fina ord sen jag slutade använda min peruk.

Men ändå. Jag ser bara hur lite hår jag har i tinningarna.

Hur tunt det är uppe på huvudet. 

Varför har jag så svårt att känna mig nöjd över att håret börjar komma tillbaka?

Varför jämför jag med hur håret såg ut innan Alopecian kom?

Jag borde ju vara glad.

Ändå smyger jag lite när jag går ut till brevlådan. Är någon granne ute som kan se mig??

Jag grät i går kväll över mitt gamla fina självlockiga hår.

Långt och blankt.

Många fina hårstrån. Typiskt skandinaviskt.

Visserligen har jag lite fall i det som växer ut nu.

Och mjukt och blankt är det.

Innan jag la mig igår kväll tog jag detta foto.

För att minnas.

Ett telefonsamtal till min frisör. Lite rådgivning.

Och här sitter jag nu.

Jag har funderat och funderat.

För att se ut som jag, fast med tjockare hår.

För att det inte ska vara så stor skillnad mellan att gå utan peruk och med.

MEN, vill jag vara helt gråhårig??

Jag är ju inte direkt 20 år. För då vore jag ju helt inne.

Nu har jag ju passerat 50, och "vi" färgar ju snabbt bort de gråa som kommer.

För gammal och grå vill ju ingen vara.

Jag gråter en skvätt när hon känner och tittar på mitt hår.

Nej gråt inte säger hon. Jo så klart får du gråta så mycket du vill ändrar hon sig till.

Det år så mycket jobbiga känslor som följer denna hemska sjukdom.

Therese plockar fram olika toppers.

Konstigt nog är det 2 gråa som jag provar lite extra.

Den första är lite mer silvrig.

Den andra är så snygg i frisyren.

Jag har haft kort hår tidigare. Självvalt förstås.

Då var det upprakat i nacken.

Stort och tuperat uppe på bakhuvudet.

Men polisonger har jag aldrig haft.

Alltid långa som jag drog bakom öronen, för att snabbt kunna få långt hår igen :)

Så min frisör ska nu kolla om denna finns ljusare. 

Och så ska hon klippa upp den.

Även tunna ut den längs med min nacke.

Polisongerna är för långa och så vill jag kunna lyfta upp håret på bakhuvudet.

Dessa så kallade toppers är så stora som peruker på mitt lilla huvud.

Enda skillnaden är att de är smidigare.

De sätts fast med små klämmor, som  min frisör ska byta ut till en mindre variant.

En längst fram i luggen vill jag ha. Så jag känner att den verkligen sitter fast.

Nackdelen är att klämmorna sliter på håret.. Och min lugg är ju inte så tjock.

Vi får se hur vi löser det, om det nu finns någon som tilltalar mig.

Om 2 veckor har jag ny tid hos henne.

Självvalt gråhårig....

Direkt efter frisörbesöket går jag in på toaletten och försöker fota mig i samma vinkel.

För att ha något att jämföra med.

Det är svårt att komma ihåg annars.

Min frisör satte på mig en ljus toppers också. Med långt fint hår.

Men den var alldeles för stor.

Gick ner över öronen. 

Precis som alla peruker jag provat genom åren.

Jag velar, funderar, sliter mitt hår.

Vill jag vara grå???
Har huvudbry de lux!!

Kontaktar min frisör.

Vi tar det lugnt med den gråa hårdelen.

På din inbokade tid pratar vi mer.
Ligg nu inte sömnlös. Hälsar min underbara fina frisör.

Så skönt att hon förstår min huvudbry.