SÅ LEDSEN IDAG

Jag har knappt velat tala om för någon hur glad jag varit de sista dagarna.

Förra lördagen började håret ta fart på huvudet.

Denna gång var det jätteljusa strån framtill och mörka i nacken.

Sist var det mörka även framtill.

Igårkväll satt jag och gosade med mitt eget hår. Det var mjukt och gosiga. Inte sticksigt alls!

Vilken helt underbar känsla!

Jag började genast planera framåt. Snart kan jag nog klippa en kort fräck frisyr.

Innan jag gick upp och la mig böjde jag mig fram mot Peder och gosade med mitt huvud mot hans panna. Lyckligt ovetande...

När jag sedan borstade tänderna tyckte jag det var lite kalt på sidorna, vid tinningarna.

Imorse var det kallt ännu längre upp ovanför tinningarna.

NEEEEEJ!

Mina förhoppningar kraschades igen.

Jag satte på mig lösflätorna och min älskade lila turban imorse. 

Sedan dess har jag inte känt på huvudet. Vill inte!

Skit också!

Jag som hade börjat hoppats...