Dagens övning består i att åka ut till Jula med älsklingen. Så fort jag kommer in i butiken åker mina händer upp i pannan. Puh! Peruken sitter rätt. 4 fingrar från ögonbrynen (som inte finns...). Sen drar jag lite i nacken. Får ju inte göra så här. Frågar min älskling, som är min spegel. Han rättar till några strån i luggen. Säger sen att jag ser bra ut. Tack!!
Solen skiner och vi tar en cykeltur upp på stan för att äta lunch på Bishop.
Cykla ät stressande. Ska peruken lossna. Jag vet att den sitter, men ändå är jag nervös.
Äta på restaurang, med peruken på. Tack och lov ser jag ingen bekant då vi går in och tar ett bord. Jag sätter mig med ryggen mot restaurangen. Tittar ut genom ett fönster. Min älskling beställer mat medan jag går på toa.
Sminkad och blingbling i öron och runt halsen. Känner mig lite säkrare då.
Väl hemma igen tvättar jag mitt hår. Min peruk. Mitt cyberhair.
Passar på att lufta huvudet.
Solen skiner och jag blir sugen på en promenad. Min peruk är dyngsur.
Just ja! Min ljusa peruk med tofsar kan jag ju ta på mig. Min bambumössa ligger bredvid och åker på. Så där, redo för en promenad.
Alltid chockar jag väl nån granne tänker jag och går leende nerför garagenedfarten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar